En "ryckig" natt

När det här börjar skrivas är den 20 minuter över 6 på morgonen. I natt har det varit stökigt hos familjen Olofsson (sett från mitt perspektiv) för min fru är det lite annorlunda, ur possitiv bemärkelse, 2 tonårsbarn som har höstlov. Höstlovet avlastar mig ordentligt måste jag säga, för då tar barnen hand om sin Mamma. Så jag passar på att lägga mig i tid, men vaknar vid 1 tiden i natt, då har alla blivit sugna på fruktsallad! Någon timme senare så är det dags att "natta morsan" träffas av lite av hennes 8:a stödkuddar men somnar om, hur min fru vill ha det vet barnen mycket väl. Fast jag blivit lite störd så är hjärnan på viloläge, jag minns och tänker tillbaka hur det var för 14 år sedan när min fru blev sjuk och jag tog hand om henne och tre barn 1, 3 och fem år gamla. Lampor släcks, ja kanske inte alla, sover riktigt djupt gör jag nog inte alls längre, skymtar lite blåaktigt ljus från min dotters rum. Det chattas nog för fullt, har bokat lokal till på Lördag åt henne. Hon planerar att ha 15-års fest kombinerat med Hallowenparty. 20 stycken femtonåringar, det blir Hi-life. Min dotter har varit arg på mig för att jag har en liten "negativ ton" till denna fest. Hon har helt rätt, man ska inte ta ut något elände i förskott. Ska fråga henne om jag får önska en inledningslåt? Nu har Pappa laddat bössan med Magnus Uggla är min önskan. Ja som sagt det somnades in, men sen börjar det "nya" i föräldrasängen, min frus små neurologiska hoppningar och ryckningar. Neurontin och cymbalta heter "våra nya vänner".Helt klart obehagliga biverkningar, vet inte vad de kan leda till på lång sikt, har inte fördjupat mig så mycket i det ännu (Finns det något att förmeddela?, skriv in det under kommentarer eller meila jernsaxen@live.se). Att de för stunden har possitiv inverkan det är helt klart. Förut levde vi efter devisen "att man lever en dag i taget" men det är nu ändrat till " en kvart i taget". Ja, dessa ryckningar leder i alla fall till förtidigt "uppstigande" men med en possitiv fördel att jag hinner läsa morgontidningen i en hel timme medans jag äter frukost och vår äldsta som kommer upp för att åka till sitt arbete, vi hinner prata en hel del på morgonen och det är alltid trevligt så efter det att han läst tidningen så brukar det bli disskusion om någon händelse, idag blev det dollarkurs. Varför vet jag, det hägrar att köpa en riktigt stor äldre amerikansk bil, ju lägre dollarkurs desto fler inportbilar i Sverige. Han gillar stora bilar, inte undra på det, han har övningskört med mig i vår förlängda Volkswagenbuss och det har betytt mycket för mig eftersom han kan köra så mjukt som det krävs för att hans "lilla Mamma" inte ska få ont. Så visst kan jag koppla av mer nu, en som kör bil och två som bäddar ner Mamma och gör fruktsallad, jag sover lugnare och jag vet att det finns många familjer "därute" som är där jag var för 14 år sedan och det vill man inte önska ens sin värsta fiende. Mina tankar går även till de som har det besvärligt utan att ha en familj som stöd, de har de värst. Jag hoppas verkligen att Föreningen Jernsaxen kan bli det stöd som många behöver, nä nu var jag blygsam, hoppas gör jag inte, jag vet det! Vid datorn Peter Olofsson alias Ulv Rode. (skumt med en person som har en alias ska förklara senare någon dag, allt får sitt svar i nästa avsnitt! (ler)