tisdag 15 september 2009

"Rätten till att få sväva en stund!"



Förra veckan ägnade jag tre dagar åt att besöka en mässa med temat "Ett bra liv" som också var dess namn. Allt fanns där som rörde vård, omsorg, rehabilitering, hjälpmedel, olika organisationer mm. Jag kommer att berätta mer i detalj både här och på min andra blogg http://www.oumberligating.blogspot.com/ senare, men just det här inlägget handlar om ett möte, med en liten människa!
Stod och pratade med en Säljare som sålde lättviktsrullstolar, då det helt plötsligt ryckte till i byxbenet, tittar ner och där sitter en liten kille i 7-78års åldern.
Tillsaken hör att brevid mig och säljaren så hänger det just en lättvikts rullstol en bit upp i taket, ett 50-tal ballonger är fäst vid den för att illustrera hur lätt den är.
Pojken frågar mig om jag tror att det skulle gå att flyga med hjälp av en massa ballonger! Säljaren är en man som sedan länge förlorat kontakten med sin fantasi så han talar lite bryskt om för pojken att han ska titta noga upp bland ballongerna för att då ser man tydligt att det finns en tjockare lina som håller rullstolen uppe i taket och inte att det är ballongerna som håller den uppe.
Den Lilla Killen svarar då härligt! - Självklart det förtår och ser väl jag med, jag är väl inte dum heller!
Säljaren lämnar oss då (skulle just beställa en lättviktsrulle till min Pappa!).
Pojken upprepar sin fråga om jag tror att det går att flyga och hur många ballonger det skulle behövas, jag berättar för honom att jag såg ett program där man testade att få en vuxen man att flyga med hjälp av vanliga sk "tivolliballonger" och jag berättade att det behövdes bra många 10 000-tals för att få det att fungera. Sedan säger jag till honom, vi provar så får vi se! Det är då det händer, blicken och hela ansikts mimiken talar sitt tydliga språk, tänk om det skulle fungera här, den som någongång sett "tanke,fungera,fantasiblicken" hos ett barn vet precis vad jag menar!
Jag får tag i en stol och kliver upp på den och tar ner hela knippet med ballonger och fäster det på pojkens rullstol sedan tar jag tio ballonger ifrån ett ställ och säger åt honom att hålla i dem.
Går sedan bakom rullstolen och säger åt honom: - Nu håller du i dig för nu flyger vi. Samtidigt så lyfter jag självklart både honom och rullstolen.
-Wow, säger han i en lång utandning!
Då kommer det en annan Fantasibefriad säljare (visar sig vara Försäljningschefen Sverige, Goddag, Goddag!) han gillar inte mitt "tilltag" som han säger och man ska inte hitta på en massa tok med barn! (?). Självklart så måste jag då landa "Den svävande rullstolen med pojken".
Säljaren knyter snabbt upp knippet med ballonger och återställer snabbt det jag stökat till i hans monter, tar ifrån Pojken de tio ballongerna han håller i handen, ångrar sig snabbt och ger en ballong tillbaka till honom och säger varsågod.
Pojken svarar: -Den kan du behålla, man kan inte flyga med en ballong!
Pojken tackade mig för flygturen. Fast jag såg att det var du som lyfte mig så kändes det faktiskt som om det var ballongerna som lyfte mig, sade han. Vi skakade hand som stora killar gör sedan rullade han vidare in i mässvimlet!
Sorterar in händelsen i min hjärna som "Möten som betyder något"!
Vid datorn som vanligt Peter Olofsson!
PS: Bilderna är lånade med benäget tillstånd av: http://irkedmagazine.com/tag/family/

3 kommentarer:

  1. Hej Peter! Hörde mig för om dig hos DHR och fick din bloggadress och mail, men vill faktiskt skriva en "öppen rad" till dig och tacka för att du "fantiserade ihop" med Edvin, sedan när jag kommer in på din blogg så ser jag att du skrivit om det, härligt!
    Jag vet att du söker jobb som personlig assistent åt just en liten kille. Edvin behöver inte så mycket hjälp som du såg, men han har kamrater, jag ska verkligen "lobba" för dig!
    Stort tack och varma hälsningar ifrån Ann-Charlotte Conradsson!
    PS: Jag vill också flyga ;)

    SvaraRadera
  2. Underbar härlig historia. Och.... stööööön vilka stelbenta människor det finns. Han åstadkom verkligen inget "bra liv"!

    SvaraRadera
  3. Åh vad jag älskar din fantasi! ♥
    Åh vad jag avskyr folk som inte kan "leka" :-(

    SvaraRadera