Skrattar faktiskt lite för mig själv när jag gör detta inlägg då jag behandlat samma ämne alldeles nyss på min andra blogg Oumberligating, fast med en annan infallsvinkel!
Det var ju här allting började, lusten och drivkraften att blogga, att berätta om olika "nyheter och rön" inom sjukvården och omsorgens värld!
Fast det blev inte riktigt som jag tänkt mig........inte hade jag trott att folk ville vara "sjuka" inte...men jag hade nog inbillat mig att folk ville driva sin "sjukdomproblematik" hårdare!
Okej, viljan finns nog i många fall, men inte orken! Fast personligen har jag inte gett upp idén och därför försöker jag nu "blåsa lite liv" i även den här bloggen........jag lovar, det blir inga nakna tomtar här inte..........fast om det är det som behövs för att få åtminstone en kommentar per dag så får vi se vad som händer!
Lördag idag, självklart så önskar jag Alla en trevlig Helg!
Vid datorn som vanligt Peter Olofsson!
PS: Dagens fråga blir vad tror du om en sådan här produkt? Klicka på "Snorisar"!
Jag har under många är dragits med en rygg som ger upp totalt emellanåt. Några gånger per år har jag fått åka ambulans till lassarettet och legat inne en vecka i taget ungefär. Jag har gått till alla sorters läkare som finns, jag har provat alla behandlingar som finns och det är nog inte många tabletter jag missat genom åren, de flesta har jag provat!
SvaraRaderaJag har genom åren bemötts med misstro och en hel del taskiga saker har sagts, en del underliga och visst har det funnits förstående och välvilliga oxå. Men dessa har varit utan makt. Utan makt att skicka mig dit jag behöver komma. Efter att i fem år ha kämpat för att få komma till en ryggspecialist (som efter att ha tittat i min journal bedömde mej som hopplöst fall) sökte jag privat ryggkirurg och fick diagnos SRS!
I mars opererar jag mej och om jag blir bra så ska jag satsa lite av min tid till att jobba för att ingen ska behöva ha det som jag haft det!!
Jag är nu sedan drygt ett halvår helt beroende av hjälp och har varit hemifrån två gånger på den tiden, HVC och AF.
Det här är inte jag, jag är egentligen stark och på språng, jag reser, snickrar, rider, seglar, simmar, vandrar, festar, dansar, leker, trädgårdsarbetar och arbetar i skogen.
Jag är den som alltid hjälpt andra och nu ligger jag här som ett vrak!
Och jag är arg!!
Det kommer att höras och märkas när jag är på benen igen, och en del ska få höra det extra noga!
Min op kommer att kosta ca 150.000:- som min 81-årige far får betala med sina livsbesparningar. Hur tror de att det känns!!
De som inte har någon som kan hjälpa, hur blir det då??
Vänta bara!! Vet inte riktigt hur jag ska göra men jag ska märkas av i alla fall!
Oj, vad ilsket det blev, men det får stå kvar!
Är egentligen en trevlig och varm person ;)
Lippe
Grrrrr, läs det här:
SvaraRaderahttp://www.facebook.com/l.php?u=http%3A%2F%2Fwww.ka.se%2Findex.cfm%3Fc%3D95478&h=b0353