måndag 15 juni 2009
"Nätet ett nytt sätt att kanske vara odödlig på?"
Ja, ingen är "odödlig" självklart är det så, men att ändå finnas kvar mer än i tanken och på bild blir ju automatiskt en blogg. Jag är inte riktigt insatt i sorgearbetets psykologi, men personligen så kan jag inte se några "nackdelar" med det ur "minnesfunktion". Tråkigt nog så har en del material använts i efter hand för att misskreditera andra och sådant bör tas bort. Mycket ligger på de efterlevande då de många gånger har tillgång till bloggmaterialet.
Läs artikel i sin helhet i Svenska Dagbladets nätupplaga: http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/existentiellt/artikel_3053349.svd
Liv på nätet väcker frågor efter döden.
Publicerad: 12 juni 2009, 14.44. Senast ändrad: 12 juni 2009, 15.03
"NÄTSPÅR. Sorgen har flyttat ut på nätet. Det märks inte minst i fallet med den 15-åriga flickan som blev dödad i Stureby. Hennes blogg finns kvar och har nu tusentals hälsningar från sörjande.
Anne Murbergers dotter avled i cancer i fjol. Anne går ibland in och skriver en hälsning på dotterns blogg, men vet inte vad hon ska göra med dottern Madeleines spår på nätet."
Vid datorn som vanligt Peter Olofsson!
PS: Bilden kommer ifrån Madeleine Deckerts blogg http://jagefrisk.blogg.se/ och användes som ett led att samla in pengar till barncancerfonden. Insamlingen är nu avslutad men barncancerfondens arbete fortsätter gå in på http://www.barncancerfonden.se/ läs och stöd gärna deras arbete tycker Jernsaxen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej Peter!
SvaraRaderaLäser just din blogg och konstaterar att vi skriver om samma sak. Är vi lite tvillingsjälar, det har faktiskt hänt förrut.
Att anhörig blir villrådig hur de ska behandla en blogg efter någon har dött är förståligt. En blogg kan ju vara mycket personlig. Vad skulle jag gjort om tankar och funderingar var skrivna på ett papper. Säkert sparat dem som minne.
Ja, det här är en fråga som kommer att dyka upp då och då.
Lycka till med ditt jobb med jernsaxen.
Kram Viola