måndag 11 maj 2009

"Ät min skit, bit för bit är det diareé så tare me ske"


Precis så låg en man och sa som jag matade på "långvårdsmedicin" för många år sedan! Sedan smakade jag på maten och förstod, nu 25 år senare förstår jag ännu bättre nu när maten ibland faktiskt luktar kemikalier. Jag vet om någon, ibland har inte min Kära Hustru kunnat äta någonting nästan på flera veckor när hon varit inlagd på sjukhus. Jag har hållit henne vid liv genom att ta med mig egen mat, är man smärtpatient så mår man illa hela tiden och då är det det viktigaste av allt att det man får i sin mun känns fräscht på alla sett. Annars kräks man, enkel matematik Som vanligt länk till artikel idag i Svenska Dagbladet http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2869627.svd
Vid datorn som vanligt Peter Olofsson!

1 kommentar:

  1. Visst äter man med ögonen. Det vet jag som haft restaurangrörelse i flera år. Smörjan de serverar inom vården är skrämmande. Har ofta kommit hem med magkatarr efter en sjukhusvistelse. Vid senaste vistelsen kom mannen upp med skrovmål från MAX. Helt ljuvligt! Säkert mycket nyttigare än maten som jag erbjöds.Tanterna bredvid (en 89 år) var besviken varje dag. Och då ska vi ta i beaktande att den generationen ändå lärt sig att inte beklaga sig i onödan.
    Hörde ett debatt program om äldre vården häromdagen. Vissa människor har inte fått komma ut i friska luften på två år. Helt sjukt! Alla dessa indragningar gör att personalen inte hinner med. Men inom fånglvården har de både bättre mat, bättre standard, möjligheter att studera. En inkomst samt lagstadgat att de ska få komma ut i friska luften varje dag.

    Kram Viveka

    SvaraRadera